Min franska är bättre än din!

Nu har jag konstaterat att jag varit i Frankrike i nästan 12 veckor, och jag har redan avverkat 1/3 av min tid här. Helt otroligt! Coralie och Fred kommenterade idag vid maten att "Vet du Nina, de kommer va ganska dystert dà du àker iväg... Speciellt fö Aude & Marine, ni e ju allti tisammans. Di kommer ju gràt ögonen ur sej o bli deprimerade."
Och det var första gàngen jag insàg att jag "snart" màste lämna de här människorna. De som jag trivs sà bra med. Och det var ocksà första gàngen jag insàg att jag inte VILL lämna dem. Inte för att jag inte vill komma hem, men jag vill ta med mej det här gänget härifràn...

Och efter 12 veckor kan jag ocksà konstatera att min franska är sààà mycket bättre nu. Jag har kommit pà mej själv med att börja tala franskt talspràk, vilket jag nog aldrig trodde dà jag kom hit. Jag förstàr mina kompisar, jag kan skämta, jag har lika bra betyg som de andra fransktalande ankungarna (tja, snäppet bättre i vissa fall till och med) och mycket mer. Jag har helt enkelt anpassat mej till mitt nya liv. Och jag är nöjd!

Men jag tycker nästan lite synd om skoleleverna här, deras engelska är pàriktigt sà dàlig. Vi hàller pà med muntliga engelskaföredrag om skolan. "School - is it a burden or a pleasure?". Det är meningen att vi ska tala i ca. 5 minuter om skolan och vad vitycker om den, men det lyckas inte sà bra. Johanna som var först i tur satt framme vid katedern i 5 minuter och klämde ur sej 7 meningar. Tatiana som var andra fick fram lite mer, men det var en blandning av franska och engelska... Poor you! Och jag tyckte sà synd om Johanna. Där satt hon bara och darrade, hon var sà nervös.

/ Nina