Otursdag?

Igår var det varken den 13:e eller en fredag, men endå var dagen inte lika lyckad för alla. På eftermiddagen blev en 10-årig flicka överkörd mitt framför skolan. Bilisten hade haft en två gånger så hög hastighet än vad som är tillåtet på den lilla vägen, och den stackars flickan hade inte varit alltför uppmärksam. Jag kan upplysa er om att det inte såg vidare inbjudande ut när hon låg där mitt på vägen täckt med blod och skakade samtidigt som ambulanspersonal, poliser, brandkår och lärare försökte lugna henne. Själv började jag tvivla lite på mina möjligheter att bli läkare - allt blod fick mej att bli lite yr i huvudet.

När jag kommit hem och satt mej ner framför datorn är det första jag hör att någon har lämnat under en traktor vid Lottas och dött. Varför händer allt på en och samma gång?

Idag slutar jag klockan 12 och om solen kommer fram lite mer far vi till Thomas och simmar eftersom han har en swimming pool på bakgården. Nice.

Tj 14

2 veckor kvar före jag återvänder, nu har nedräkningen börjat påriktigt.

På lördag kommer en fest att äga rum hos Aude - "hejdå-Nina-fest". Vi kommer bara vara de närmaste, ca. 10 personer, vilket jag tycker är passligt för att det inte ska bli för stökigt. Vi ska nämligen alla sova hos Aude där efter.

Jag har inte ännu fått arbetslistor för sommarjobbet, men talade med Markus igår och enligt honom kommer jag att börja jobba lördagen den 12.6 när Wasalandia öppnar, vilket betyder att jag har exakt 1 dag på mej att anpassa mej till Finland före allt börjar igen. Första veckan jobbar jag lördag, söndag, måndag, tisdag, fredag, lördag, söndag. Och jag jobbar varje helg i juni, även midsommaren inräknat. Great. Det positiva i det är väl att jag får tuplapalkka på söndagarna och midsommaren! Och min 18 års dag är iaf ledig, och följande dag efter det också, precis som jag hade önskat. :)

Tj 21

3 veckor och jag är hemma. Härligt? Sorgligt? Jag vet inte.

Igår var jag med Aude och Celine till Mulhouse på bio. Först åt vi vid Subway och sedan for vi och kollade Streetdance som 3D-film, vilket var kul och filmen var riktigt bra den också. Var första gången jag var till en 3D-bio, även om vi har 3D-filmer vid Wasalandia som är gratis för oss som jobbar där så har jag aldrig tagit mej tid att titta. Hm.

Och en annan rolig sak med att vara på bio var att jag förstod typ allt. Det gjorde mej verkligen glad, det kändes som att jag äntligen har nått mitt mål med det här utbytesåret! :)

Det förbjudna

Droger är något som är väldigt vanligt här i Frankrike, åtminstone i det här området var jag bor. Mycket vanligare än hemma i trygga Finland. Förstod nog inte i början hur vanligt det egentligen är, inte förrän någon månad efter min ankomst när vi satt i matsalen och pojkarna som vi åt med började dela ut droger under matbordet.

P.g.a. att det är så vanligt bland skolelever och att man röker sej hög även på skoltid försöker poliserna så gott det går att övervaka detta. Igår kom t.ex. två poliser och stannade sin bil utanför skolan, beordrade oss få elever som stod där utanför att ställa oss på två led och så blev kläderna samt väskorna undersökta. Inget hittades.

Det konstiga är att polisen stannar alltid och gör en genomsökning av droger när de ser vissa speciella personer. De känner till vem som sysslar med vad.

Krämpor och besvär

När jag vaknade imorse hade jag så ont i magen att jag sedan senare bestämde mej för att stanna hemma. Kröp ner i sängen igen men hade svårt att somna om eftersom att jag ändå hade vaknat upp så pass mycket medan jag börjat laga mej klar för skolan. Men till slut somnade jag, ända tills Marine ringer och frågar var jag är. Jess, typiskt att bli väckt igen. Men jag somnade snabbt om och sov ända till 11. Skönt.

När jag sedan gick ner till nedrevåningen såg jag att jag hade fått post! Markus hade varit snäll och gjort ett fint kort åt mej av ett foto som han hittat på jobbet. Haha, jag skrattade lite när jag såg det! :D Hade fullständigt glömt bort mina fina kläder när vi jobbade på Konstens Natt.

haha, snygging där!

Nu ska jag krypa ner i sängen igen och titta Sex and the City the Movie, och dessutom har jag ännu några avsnitt otittat av Salatut Elämät som mamma och pappa hade med sej när de kom hit. Så nog ska jag väl få tiden att gå den här dagen!

Alors on danse

Trodde det skulle bli en lugn hemmakväll igår, men sen for jag iaf till Céline varifrån vi sedan for på en fest. I början var allt bra men sen blev en av våra kompisar nerslagen och blev förd till sjukhus, och såklart vi följde med. Satt vid akuten från kl 1 till klockan 5, en del av tiden sov jag, därefter såg vi till att Arnaud kom sej hem välbehållen och sen skjutsade till slut Loïc hem mej & Céline till henne var vi somnade bums.

Om man bortser från den lilla olyckshändelsen var det helt kul iaf. Träffade massvis med nya människor, och massvis med gamla som jag känner från förr. Och nu mår också Arnaud bra så ingen skada är skedd!

Tj 28

Igår var det 4 veckor tills jag kommer hem, 28 dagar. Idag är det endast 3 veckor och 6 dagar. Och jag känner ångesten växa inom mej för var dag som går, tiden går alldeles för snabbt!

Imorgon kommer alla älsklingspluttar som varit på klassresa hem. Det i sin tur betyder att jag får sällskap igen på msn om kvällarna. Happyface.

Annars har väl inget speciellt hänt här. Igår var vi ju lediga precis som alla i Finland, och imorgon har vi skola precis som ingen i Finland. Marine sov här förra natten och imorse steg vi upp pigga och fulla av energi kl 6 för att bege oss till skolan! Höhö. Nej men vi tittade en film, "På smällen", och sedan somnade vi nog redan runt 23. Så inga nattugglor här inte.
Helgens planer är lite suddiga ännu, vi har inte riktigt bestämt oss vad vi ska göra. Kanske jag stannar hemma en hel helg för omväxlings skull, kan ju vara skönt det med.

Nu; sängen!

Dripp Dropp

Nu börjar jag vara trött på det här dåliga vädret, det har regnat varje dag i över en vecka nu och temperaturen har varit låg. Man blir riktigt deppad av sånthär väder, jag är till och med så deppad att jag sitter och lyssnar på Backstreet Boys! Haha.

Det känns också konstigt att typ alla mina kompisar befinner sej i Hamburg nu just på klassresa. Så nära men ändå så långt borta. Hoppas de iaf har roligt och beter sej bra. (Roligt är jag säker på att de har men det andra är jag inte alls lika säker på! Haha)

Nu är klockan 23, och jag ska gå och lägga mej. Gonatt!
(1 månad kvar här, hjälp.)

jag vill att det ska vara fint väder igen!

Hyvää Äitienpäivää!

Ha en bra morsdag rakas mamma!
Du é världsbäst <3

Känns konstigt att jag inte är hemma för att fira mamma,
det är första gången under min livstid som det händer sej.

Host & snörvel

Helgen har spenderats med de bästa och nu är jag sjuk.
Mutta ei se mitään!

Tj 35

Om exakt 5 veckor är jag hemma. Har redan börjat förbereda mej psykiskt, för jag tror det är den delen som kommer vara svårast. Före jag for iväg blev jag förvarnad om att jag kanske kommer att lida av kulturchock den första tiden i mitt host-land, och när jag tänker tillbaka kan jag ärligt säga att jag nog led av kulturchock en tid, drygt en månad skulle jag väl kunna påstå. Men jag blev också förvarnad om att kulturchocken när man kommer tillbaka till hemlandet ofta är starkare än den första. När man far iväg till ett annat land är man beredd på att det kommer att vara annorlunda, men när man kommer hem vill man att allt ska vara som förr. Också jag. Men det kommer det nog inte vara, mycket har ändrats och det vet jag också själv innerst inne, även om jag inte skulle vilja erkänna det.

Mitt liv här har ju blivit min vardag, det är det här som har blivit mitt "nya" liv. Ett liv i Frankrike verkar ändå vara mycket intressantare än den gråa och trista vardagen i Korsholm, även om jag vet nu av egen erfarenhet att så är inte fallet alla gånger. Jag är varken lyckligare eller sorgsnare här, det är bara så annorlunda att det fortfarande också i mina ögon verkar exotiskt ibland. Det har helt enkelt blivit mitt andra hem där jag också fått chansen att visa upp den delen av Nina Maria som ni inte fått uppleva i Korsholm.

Jag blir varje dag frågad i skolan samma fråga: "Kommer det inte kännas konstigt när du kommer hem?" - och jo, det kommer kännas fruktansvärt konstigt men nu just vill jag inte helst tänka på det. För nu ska jag njuta av mina återstående 5 veckor på franskt territorium!

CHILL

I Frankrike firas inte vappen så förra helgen har varit lugn. När jag berättade för mina kompisar hur vi brukar fira i Finland med t.ex. Första Maj-torg, sprayflaskor och stinkbomber, så var alla förundrade. Speciellt när jag berättade att i Vasatrakten brukar vi unga sitta nere vid Hoviska på valborgsmässoafton, för de tror att det är så kallt i Finland att man fortfarande inte kan vara ute. Ojoj dessa fransmän!

Sov hos Marine fredag-lördag, och på fredag kväll var vi till Ann & Matthieu på födelsedagskalas. De har ett par jättesöta tvillingpojkar som är 11 månader gamla – jag tror jag blev lite kär i dem!

Lördag eftermiddag kom Marine hit och vi lade ihop mina grejer som ska sändas till Finland. Jag borde ha tagit foto för ingen skulle tro hur mitt rum såg ut, men som tur blev det städat sen på samma gång. På söndag eftermiddag när Marines pappa kom efter henne så satt jag på med dem till Aude där också Celine var. Celine for hem på kvällen men jag skulle sova över eftersom att vi började klockan 14 på måndag. Vi sov länge på morgonen, vi hade lagt på väckning klockan 11 men låg kvar ännu i sängen en bra stund innan vi steg upp och gick i duschen, åt och lagade oss klar i lugn och ro.

Slutade redan klockan 16 och efter det drog jag iväg till en annan kompis var vi tittade tv och pratade i några timmar. Blev kär i deras hus (jag vet, har blivit ofta kär under den här veckan!), eller kanske snarare i deras ljuvliga swimming-pool som de har på bakgården. Dit ska det minsann faras och badas när det blir lite varmare väder. Nu just har vi haft 5 grader varmt på dagen, i södra France har det till och med snöat. (Och gissa vem som redan skickat hem alla långärmade tröjor till Finland?)

Slutade kl 12 igår och efter det for jag till Aude var vi kröp ner under täcket och försökte glömma att regnet öste ner på utsidan. Vi lade på en skräckfilm - låg där i nästan 2 timmar skrikandes och skrattandes om vartannat. Det var seriöst den äckligaste filmen jag någonsin sett, tyvärr minns jag inte helst vad filmen heter.

Kort sagt har jag haft det slappt och skönt en tid nu, och jag vill gärna att det fortsätter såhär!